Magasinet Para§raf – Sida 173 – Kriminal- och rättsmagasinet

Mitt stora förtroende för Jimmie Åkesson

En Sifo-mätning nyligen visade att kvinnor har högst förtroende för Stefan Löfven medan män litar mer på Jimmie Åkesson. Jag är en av dessa män.

När ondskan lägger sig över landet

Fredagen före andra advent presenterade regeringen något som tydliggjorde vad som allt mer kommit att definiera Sverige och uppenbarligen också många svenskar. Iskall hjärtlöshet.

Debatt

Låt oss prata fakta – inte fördomar!

Vi har det lägsta antalet asylsökande på 20 år. Trots det agerar politiker som om det vore 2015. Den bruna sörjans politik infekterar övriga partier. Ingen politiker verkar reagera på den extrema förskjutning som sker. Rättssäkerheten äventyras. Är det så vi vill ha det?

Veckans lögn

Varför ljuger Hanif Bali om medias agerande?

Hanif Bali påstod i samband med sin insamling till två brottsoffer att gärningsmännen hade fått gråta ut i media medan ingen hade uppmärksammat brottsoffren. Problemet är att Bali ljuger. Antingen existerar det inga sådana snyftreportage eller så är de närmast omöjliga att hitta.

Trygghetsnarkomanernas tyranni

Våra politiker har ett egenintresse av att hålla oss rädda. Helst ska vi vara rädda för sådant vi inte begriper oss på, såsom kriminalitet med internationella förgreningar, nätverk av terrorister med utländsk härkomst, islamister, mystiska globala organisationers användning av krypterade telefoner och datorer.

Jag är inte jurist men…

Jag kanske inte riktigt ser grejen helt glasklart framför mig, men om vi förbjuder en nazistisk sammanslutning som heter NMR, så kan väl nazisterna inom några minuter organisera sig under en ny förening med ett nytt namn. Då måste vi börja om från början och lagstifta mot den nya organisationen, och så vidare i all oändlighet.

När Hanif Bali godhetssignalerar

I slutet av förra veckan kom Moderaternas bad boy ut som fullfjädrad godhetsknarkare. Vad är det egentligen frågan om?

Några tankar inför jul

Jag läser i tidningen om barn som ska utvisas. Visserligen inte ensamma utan tillsammans med syskon och föräldrar. Trots att de vistats här i flera år ska de utvisas. En del barn är födda i Sverige av asylsökande föräldrar som efter något halvdussin år får avslag på sin ansökan.

Någon måste väl skämta?

Ibland stannar jag upp inför en rubrik och en bild. Ofta handlar det om att bilden ihop med rubriken är lyckad – får mig intresserad. Andra gånger, som här ovan, beror det på att det är så direkt dumt. Helt fel. Jag undrar hur det kunde bli så? Var det möjligen avsiktligt?

Veckans värsta

Gangsteradvokater som lagvrängare

Att å ena sidan vara lojal mot sin klient och iaktta sekretess är en sak. Att främja orätt en annan. De advokater som likt Kalle Ankas karikatyr av den girige advokaten Lage Vrängarén, använder lagen som ett medel att till varje pris berika sig själv och sina klienter, snarare än att agera moraliskt försvarligt och rättvist, dessa advokater har hamnat fel i tillvaron.

Det finns tio Guds bud – och KD:s ledning har snart brutit mot samtliga

Om en man fälls för flera brott, döms till fängelse, sitter av sin tid och släpps fri ligger det nära till hands att betrakta det som att mannen har sonat sina brott. Det ligger ännu närmare till hands att betrakta hans sambo som oskyldig. Ja, om man inte är kristdemokratisk EU-parlamentariker då så klart.

Debatt

Behövs det ett nytt parti?

"Det finns alltså utrymme i svensk politik för ett helt nytt parti som kan samla upp till 25 % av väljarkåren. Om detta parti fanns, hur många av riksdagspartiernas väljare skulle då tänkas välja det nya partiet?"

Det finns bara en mänsklighet

Jag har en vän vars föräldrar kommer från Palestina. De flydde till Syrien, men levde utan samma rättigheter som resten av syrierna hade. De fick aldrig syriskt medborgarskap – och det fick inte min vän heller. Trots att han både föddes och växte upp där. Först som 31-åring fick han till slut ett medborgarskap. Ett svenskt. Efter fem år här.

Juridiken

Är straffen för narkotikabruk för låga?

Svensk narkotikapolitik är näst intill plågsam att bevittna. Enorma resurser spenderas årligen på rättskedjan i syfte att jaga och lagföra narkotikamissbrukare för narkotikabruk. Resultatet? Högst narkotikadödlighet i Europa enligt en nyligen publicerad rapport från EU:s narkotikabyrå och en skyhög återfallsfrekvens.

Rädslan som det politiskt normala

Rädslans politik, ”politics of fear” vädjar till vårt ”sunda förnuft” och pekar alltid ut någon syndabock som tillhör de ondskefulla ”de andra” – de som bär skulden.