Dömd för åtta mord och sedan frikänd – en tillfällighet eller systemfel? Bergwallkommissionens rapport om Quick/Bergwall-cirkusen, utgör en omfattande kritisk granskning på 716 sidor. Den är på flera punkter mycket kritisk mot framförallt inblandade poliser, åklagare och hur utredningsarbetet bedrevs i samarbete med Säters personal. Men även tingsrätterna som dömde Bergwall får skarp kritik.
Fallet Tommie och Kafkasverige Fallet Tommie Karim är ett av det mest flagranta fall av myndighetsövergrepp i modern svensk kriminalhistoria. Trots att det passerat närmare tio år så väcker Tommies livsöde alltjämt känslor och aktualiseras från tid till annan.
Kalamarksmordet 3 – Håller indicierna för närmare granskning Krimpodcasten Spår har i sin programserie om Kalamarksmordet kommit till avsnitt tre. Håller indicierna för närmare granskning? Hur mycket påverkades domstolarnas bedömning av mediernas rapportering? Och är huvudvittnet pålitligt?
Den osynlige mördaren Tre personer dömdes för det blodiga rånmordet i Gnesta 2005. Två av dem erkände att de varit på mordplatsen, efter att de överbevisats om det. Men de skyllde på en tredje person, Mohamed Hadjab. Av honom fanns inte ett spår på mordplatsen. Ändå dömdes även han till livstids fängelse.
Kalamarksmordet 2 – ”Ett gungfly” Det här är det andra poddavsnittet om Kalamarksmordet, där Kaj Linna dömdes utan teknisk bevisning. Utredningen var ett gungfly när jag lämnade den, hävdar polisens första utredningsledare i fallet. Han klargör också att det var motsättningar inom polisen, som gick så långt att det ledde till direkt ordervägran. – Utredningen saboterades, säger han.
Kalamarksmordet – Avsnitt 1 En kväll i april 2004 överfölls två bröder på en enslig gård i Kalamark, väster om Piteå. Den äldre brodern slås brutalt ihjäl medan den yngre misshandlas grovt men överlever. Det tar två dygn innan någon hittar honom. Det förbryllande mordet som till en början ser ut att få en enkel upplösning visar sig senare vara långt mer komplicerat.
Vad står det egentligen i de åtta morddomarna mot Quick? I dessa dagar av en minst sagt hetsig diskussion i olika medier om Quick/Bergwall och de åtta morden, kan det vara på sin plats att ta del av vad som står i domarna.Här publicerar vi de sex domarna om de åtta morden. Där finns mycket som är intressant att läsa i ljuset av vad som framkommit och den hetsiga debatt som nu förs.
Sänk straffen för mord och dråp Dödsskjutningarna avlöser varandra i den mediala rapporteringen, det verkar som att antalet mord ligger på en sällan skådad toppnivå, men detta stämmer inte alls. Faktum är att antalet fall av dödligt våld minskar. Ett faktum som borde leda till att straffen för mord och dråp sänks.
Var går gränsen mellan morfin i smärtlindrande syfte och aktiv dödshjälp? Aktiv dödshjälp är idag förbjudet enligt svensk lag. En läkare får inte, även på patientens egen begäran, tillhandahålla preparat eller annat medel med direkt avsikt att avsluta patientens liv. Lider man utav en obotlig sjukdom har man dock, enligt självbestämmanderätten, möjlighet att avsäga sig livsuppehållande vård i form av exemplevis respirator med avsikt att förkorta det fysiska lidandet.
Den oumbärlige kriminalreportern Aftonbladet lanserade under påskhelgen sin poddserie Fallet. En grävpodd som behandlar ett mordfall från 1986 och som löper parallellt med ett resningsärende som jag handlägger. Reaktionerna lät inte vänta på sig, över 385 000 lyssnade första två veckorna.
”Jag har dödat min mamma” Allt fler har inspirerats av den amerikanska succépodden Serial. Idag kör Aftonbladet igång med en motsvarande pod, Fallet. Det handlar om ett 29 år gammalt mord, där en 15-årig pojke ska ha mördat sin styvmor. Men är det han som är mördaren?
Bra business eller medhjälp till mord? Tänk dig att du har en granne som tidigare är dömd för att ha knivskurit sin hustru så svårt att hon avlidit. Nu är han omgift och bor i huset intill ditt. Du hör den nuvarande hustrun skrika i dödsångest när han i fyllan misshandlar henne. Likaså hör du deras två barn skrika och gråta när de får stryk.
Polismördaren Leif Peters – jakten på gärningsmännen När Leif Peters och hans kumpaner kramade in avtryckarna strax efter midnatt den 8 januari 1967 drog de igång en av den svenska rättshistoriens största polisutredningar, och ändå skulle det dröja många veckor innan de greps av tungt beväpnad polis.Det här är den avslutande delen om polismördaren Leif Peters. Tidigare har publicerats: Förspel till mord och Polismördaren Leif Peters
Polismördaren Leif Peters Den sårade väktaren låg i en pöl av blod. Han jämrade sig och ögonen sökte hjälplöst mannen framför. Sekunden därpå fick han en k-pistsalva huvudet.Det här är en fristående fortsättning på artikeln, Förspel till mord.
Expressen ljög mer än nazisterna I februari 2015 inledde Expressen en så kallad granskning av den svenska naziströrelsen, och då särskilt organisationen SMR (Svenska Motståndsrörelsen). Efter granskningen åkte tre personer från SMR:s nättidning Nordfront till Expressens redaktion. Dessa tre greps efter detta av polis.
