Han är lite Trumpen

När vi var små så fanns det alltid någon lågstadiekompis som inte klarade av att förlora. Han (ja, det var nog oftast en han) menade att tennisserven visst var på linjen när han själv slagit den men precis utanför linjen när någon annan slagit den, att kantbollar i pingis inte räknas förutom när han själv slagit dem och att tärningen behövde kastas igen eftersom underlaget var ojämnt. Samma underlag var givetvis jämnt när alla andra hade otur med tärningen.

Står vi också där en dag – och undrar vad som hände?

Att försöka sig på att förklara ett politiskt ”varför”, är förstås en grannlaga uppgift. Ändå är det många i världen som undrar varför någon som Trump överhuvudtaget har en chans att vinna, eller hur det ens är möjligt att så många människor lägger sin röst på en man som är en notorisk lögnare, denna personifiering av en ”con man”, som under sin första mandatperiod lyckades göra bort sig i sällskap av alla andra ledare i världen.

Baron Münchhausen och Donald Trump

Under sent 1700-tal härjades en stad svårt av ett krig. Eftersom krig på denna tid ofta var ett dagsljusjobb var det förhållandevis lugnt den mörka tiden av dygnet. För att underhålla och roa stadens invånare sattes en teater upp som skulle skildra den störste lögnare som världen skådat. En lögnare som var så fullständigt osannolik att de flesta faktiskt blev både underhållna och roade. Ingen tog baronens ”sanningar” på allvar och succén var given.

Livet är trots Coronan ganska skönt

Jag gläntar på gardinen och tittar ut. Himlen är molnfri och i öster är solen på väg upp. Rimfrosten gnistrar i gräset och det ser ut att bli en underbar dag, precis så underbar som bara en vårdag i april kan bli. Då minns jag det som jag för ett ögonblick lyckats förtränga. Hela världen står i brand i ett krig som utkämpas mot ett virus som kallas Corona. Det syns inte, luktar inte och lever inte och ändå håller det hela världen i sitt grepp. Hittills har miljoner människor smittats och uppemot hundra tusen har avlidit.