Kriminalpolitik – Sida 2 – Magasinet Para§raf

Debatt

Fler fängelser eller mindre behov av fängelser?

Debatten om kriminalvård, brott och straff är i fokus sedan länge. Inom politiken ropas det efter hårdare straff och fler fängelser. En del vill sänka straffåldern och sätta barn i fängelse. Retoriken verkar utgå ifrån att det primära är bestraffning, inte återanpassning. En retorik som var vanlig på 1700- och 1800-talets början. Det är alltså inget nytt som presenteras av de mest konservativa bakåtsträvarna i vårt vackra land, oavsett ideologisk hemvist.

De klandervärda barnen

Vi är alla överens om att vi ser en nedåtgående spiral när det handlar om kriminalitet och unga lagöverträdare, frågan är således inte huruvida brottsligheten existerar. Inte heller om hur vi ska lösa den – nej, inte ens det är frågan. Ytterst handlar det om hur ett värdigt gott samhälle skall se på sina unga medborgare.

Banditer frodas likväl i invandrarkretsar som bland de genuint svenska

Sveriges politiker går från klarhet till klarhet och inget tycks för dem vara heligt eller värt att respekteras. Nu har de sedan en tid tillbaka hittat lösningen på den grova kriminaliteten. Den ska man komma tillrätta med genom att skärpa straffen nästan in absurdum. Väl beprövad vetenskap har sedan länge konstaterat att straffets längd inte har någon avgörande inverkan på brottsligheten. I synnerhet inte om banditerna inte blir lagförda eller om brotten inte ens klaras upp.

Straff, medier, brottslighet och mänskliga rättigheter

Det krävs i allt högre grad ett registerutdrag från brottsregistret inför en eventuell anställning. Enligt uppgifter i programmet Kaliber (Sveriges Radio 2021-02-22) så upprörs nu världen över att fotbollsdomare med tidigare begångna brott (opreciserat vilka) får döma fotbollsmatcher för underåriga. Det ska de inte få göra.

Det här med demokrati

Det är lite lurigt, det där med ordet demokrati. Östtyskland kallade sig för en demokratisk republik, men det är nog inte många i dag, som skulle tycka att det var en bra beskrivning. Så när vi hör någon beskriva sig som demokratisk, behöver vi ta reda på vad den personen lägger för betydelse i ordet. Det är långt ifrån säkert att den personen menar samma sak, som man själv gör.

Ska inte barn få behålla kontakten med en fängslad förälder?

Många barn till häktade och intagna i fängelse kommer inte längre kunna ha daglig kontakt med sin fängslade förälder. Inte heller kommer dessa barn att kunna få mer än något enstaka brev. Kriminalvårdens rehabilitering kommer därmed att försämras. Återfallen riskerar då att öka – med fler brottsoffer som följd.

Debatt

Debatten om kriminaliteten är alltför ensidig

Advokat Michael Pålsson och polisen Maria Zander som är förundersökningsledare och gruppchef, klargör varför de anser att debatten om kriminaliteten är alltför ensidig och att den behöver nyanseras.

Hur bekämpar vi straff- och förbudsinflationen?

När hörde du senast politiker föreslå begränsade befogenheter för rättsväsendet, mildare straff och mjukare tag? Jag kan svara åt dig. Du hör det aldrig. Rörelsen går åt ett håll. Det här leder till att vi befinner oss i en massiv straff- och förbudsinflation.

Om brott och hårdare straff – om försoning och förlåtelse

Om någon våldtagit och mördat min fru eller något av mina barn, eller en nära vän – hade jag då kunnat döda? Strypa vederbörande med mina bara händer? Skjuta gärningsmannen i en exekutionspluton? Hade jag fyllts av hat? Kanske. Ganska säkert känner jag att hade jag velat hämnas på gärningsmannen.

Förebygga och förhindra brott

Rättspolitiken måste vara feministisk

Rättspolitiken handlar i grund och botten om trygghet och säkerhet. Trygghet för allmänheten att kunna leva sitt liv i frihet med dom mänskliga rättigheter vi har kommit överens om. Trygghet att samhället står upp mot brottslighet och finns där för hjälp och stöd när vi behöver den som allra mest. Trygghet att sent på kvällen kunna gå en promenad utan att det händer någonting.

Debatt

En human kriminalpolitik är ett svenskt värde

Professor Henrik Tham om att bilden som ledande politiker målar upp av en ökad allvarlig brottslighet i Sverige inte stämmer. Det är en svartmålning och ett uttryck för tankens slapphet och oförmågan att göra fruktbara analyser, enligt Tham.