Krönikor – Sida 62 – Magasinet Para§raf

När staten smiter undan sitt ansvar

Jag läser domen mot Daniel Nyqvist där han döms för dubbelmordet i Linköping. Domen i sig är helt följdriktig trots att försök gjordes att brotten skulle anses vara dråp. Detta gick dock tingsrätten inte med på utan han dömdes för mord. Det intressanta i domen är de utdömda skadeståndsanspråken på ett 16 år gammalt brott.

Kan man säga vad som helst?

Kan man säga vad som helst och alltid räkna med att få förlåtelse? Eller finns det saker som bara inte går att ta tillbaka? Häromveckan i Sveriges riksdag uttalade sig den sverigedemokratiske riksdagsledamoten SD-Sjöstedt förklenande om människor med funktionsnedsättning.

Sadistiska njutningar som hotar vår demokrati

År 2015 råkade en sverigedemokratisk riksdagsman försäga sig. Han sa då att ”vår långsiktiga ambition är att få bort de andra partierna”. Tanken är inte att man utåt sett ska vara så öppen med att den långsiktiga planen är att vända demokratin ryggen.

Hur långt är polis och åklagare beredda att gå?

Idag är polisens framgångar i kampen mot den grova brottsligheten förhållandevis små.

En film som alla borde se

En ljusglimt i det mediala flödet av klickvänliga dumheter är Jörgen Astonsons sida Solidaritet igen. Jörgen är något så ovanligt som en opinionsbildare som undviker enkla generaliseringar och ändå lyckas förmedla ett slagkraftigt budskap. Flera av hans kortfilmer med antirasistiska budskap har fått stor spridning och det är lätt att förstå varför.

Nu är representationsmaffian på gång igen

39 nuvarande och före detta anställda på Sveriges Radio anklagar företaget för att ”inte spegla Sverige, varken i journalistiken eller bland vilka som jobbar här” (Ekot 2020-09-25). I ett brev kräver de representation på alla nivåer vad gäller hudfärg och ursprung. Tanken är uppenbarligen den där gamla vanliga – lite märkliga – att för att kunna representera pensionärer måste man själv vara pensionär. För att representera män måste man vara en man och för att representera hemlösa måste man vara hemlös.

”Det var de själva som tände eld på lägret”

Ska vi i Sverige verkligen ta emot flyktingar från det nedbrunna lägret i Moria på den grekiska ön Lesbos? Inte ska man väl belöna flyktingar som bränner upp och förstör?

Tillbaka till dåtiden

Den 12 september rapporterade DN om att muslimska trossamfund i Stockholm vill ändra den svenska grundlagen och göra det förbjudet att håna islam och andra religioner. Skälet var givetvis ansökan från den danske högerextremen Paludan och dennes parti, Stram kurs, om att bränna Koranen i Stockholm.

Svenska mästerskapen i brottsbekämpning

Moderaternas 10-punktsprogram för att komma tillrätta med den grova kriminaliteten. Ett till intet förpliktande dokument som bara visar att vad Moderaterna håller på med är plakatpolitik där det är viktigare att säga något högt än att verkligen komma tillrätta med kriminaliteten.

Störande musik – snart kommer lösningen

I somras fick polisen i Dalarna och Värmland in över 600 anmälningar om människor som spelar hög musik från bilar. Det här gör det till det överlägset vanligaste anmälda polisärendet. Politiker och mediepersoner som vill fånga upp vanliga människors behov kan knappast tiga still längre.

Journalistik kontra skvaller

Jag tillhör inte den skara som fnyser åt kvällspressen. Tycker tvärtom att det är bra att de gräver i skiten och gör man det får man ibland lite smuts under naglarna. Men det får finnas gränser. En gräns som går mellan att sprida rent skvaller och att göra ut riktig journalistik.

Veckans klanbetraktelse

Ett exempel på klanbrottslighet?

Två män från Stockholmsområdet häktades i veckan för grovt vapenbrott. En av grunderna till häktningen var att förhindra fortsatt brottslighet. Detta leder tanken till att deras brottslighet kanske var systematisk och att de häktade kan tänkas vara personer ur en av de ”klaner” som biträdande rikspolischef Mats Löfving beskrev som ett hot mot vårt samhälle.

Finns det någon gräns?

– Jag skulle kunna stå på Fifth Avenue och skjuta någon utan att förlora sympatisörer, sade Donald Trump, och formade handen till en pistol i luften och tryckte av. Detta var 2016. Tiden har visat att han hade helt rätt. Det finns sannolikt ingen gräns för vad herr Trump skulle kunna göra utan att förlora en enda väljare.

Klasståndpunkten och folkbildningen

Hatet lever. Det är varmt. Det brinner därinne. Det släpper inte sitt grepp. Alltför många har alltför ofta bemött mig – och sådana som jag – med översittarens naturliga föraktfullhet och fördummade fördomsfullhet. Dessa kalla blickar! Denna överlägsenhet! Självfallet går det inte att förlåta.

Ebba, Jimmie och Ulf har tagit på kamouflagekläderna

I Sverigedemokraternas barndom var kamouflagedräkterna vanliga. Då var det svenska flaggor och partisympatisörer klädda för strid i mark och skog. De var dessutom friserade för minimalt luftmotstånd så att högervindarna enkelt kunde blåsa mellan öronen.