Desperata åklagare I det stora kokainmålet agerar åklagarna, och framförallt huvudåklagaren Karin Bergstrand, alltmer desperat. I häktningsförhandlingen avseende Jonas Falk, försvarade hon den hårda isoleringen av Falk genom att misstänkliggöra Falks försvarare för att ha försökt smuggla in mobiltelefoner till Falk. En ljudfil med Jonas Falks anförande bifogas artikeln.
Jag hade fel För några veckor sedan skrev jag om cyklister som med sin framfart försöker ta livet av sig med hjälp av mig och min bil. I krönikan presenterades bland annat statistik över vad som låg bakom allvarligare olyckor/kollisioner med cyklister. Jag hade fel.
Dags att bojkotta amerikanska varor? USA och CIA uppträder allt mer som om de var några slags übermensch enligt gammal tysk modell. Nu senast avslöjades att de avlyssnat EU-högkvarteret i Bryssel. Och när någon amerikansk tjänsteman med integritet och rättspatos avslöjar vad som pågår, jagar de honom som en fredlös runt världen.
Vakt gjorde mig livrädd i två veckor Drygt fem år har jag suttit på Tidaholmsanstalten, en knapp tredjedel av mina snart fjorton år i fängelse. Så mycket har hänt. Ett minne som verkligen har etsat sig fast är när jag för första gången placerades på den ökända Kumlaanstalten, jag vågade knappt gå ut ur cellen på två veckor.
Tolv självmordsförsök med mig som redskap Självmord är tragiskt och resulterar i stor sorg för anhöriga men det blir än värre när den som försöker begå självmord blandar in andra. Häromdagen blev jag utsatt för det. Tolv stycken försökte ta livet av sig med mig som redskap.
En mördare ber om en andra chans Den 10 juni, strax efter fyra på morgonen, vaknade jag inför min stora dag. Nu skulle jag försöka få mitt livstidsstraff omvandlat. Frågor, förhoppningar, förväntade besvikelser – så mycket upptog mina tankar att det var omöjligt att somna om.
Trettonde gången gillt Man brukar tala om tredje gången gillt. För Leif Axmyr blev det trettonde gången gillt när han i måndags för andra gången fick sitt livstidsstraff tidsbestämt av Örebro tingsrätt.
Valfrihet och socialt tvång Idag tar mina elever studenten. När de springer ut på trappan hissar jag upp min dotter i famnen. Orkestern spelar, dottern skrattar och pekar. Om arton år är det hon som sjunger och sprutar champagne med blommor i håret.
Varför mördade jag? Jag sitter dömd till livstids fängelse för ett trippelmord. Men varför begick jag detta horribla brott? Genom åren har jag ägnat ett otal timmar både ensam och tillsammans med psykologer samt en diakon för att söka svar på frågan: Varför mördade jag?
Polisen skjuter och Rikspolisstyrelsen vimsar Det var efter ett rån mot en guldsmed vid Humlegården som skotten haglade in i gymmet Metropolis på Birger Jarlsgatan i Stockholm. 16 skott avlossades. 11 trängde in i Metropolis.
Ingen ska dömas ohörd Det finns ett juridiskt ordspråk som lyder ”audiateur et altera pars” som betyder att ingen ska dömas ohörd. I praktiken innebär detta att båda parter ska få kännedom om allt material i processen och tillfälle att framföra synpunkter på det. Något det debatterades högljutt om under tingsrättsförhandlingarna i det stora kokainmålet mot Jonas (Oredsson) Falk med flera.
Vem vill vara med? Häromdagen bekräftade SD:s gruppledare att partiets ordförande i Ängelholm, Ulf Prytz avgår på grund av hot, trakasserier och skadegörelse på familjens egendomar. Vilka är det egentligen som är beredda att jobba för SD efter allt som hänt sedan valet?
Om inte föräldrarna klarar av det, får polisen ta vid Tonårsdotterns mamma var bekymrad och menade att vi måste göra något åt hennes beteende. Jag hävdade att det bara var en fas som hon måste gå igenom:– Som när hon var i trotsåldern. Jag hade fel.
Låt frigivna fångar bli läkare och advokater En mängd yrken är uteslutna för dem av oss som har dömts till fängelse. Straffrihetsintyg begärs av presumtiva arbetsgivare även för många okvalificerade jobb. Men ett förbud mot att kräva utdrag ur belastningsregistret utan direkt stöd i lag kan vara på gång, i alla fall om arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får sin vilja igenom.
Dags att våga stå upp Först och främst vill jag tacka alla, och då menar jag verkligen alla som kommenterat och delat min förra krönika "Vart tog ni vägen, alla ni föräldrar". Det har varit överväldigande med drygt 108 000 läsare, och jag lyckades med min mening att lyfta upp ämnet till debatt. Det känns, efter att ha läst alla kommentarer som att Sverige idag och ungdomsvärlden 2013 behöver få tillbaka fler pappor som "Henkes Farsa", men även pappan i omklädningsrummet.
