Börje Carlsson – Sida 11 – Magasinet Para§raf

Vår bästa tid är nu

Några dagar innan det förväntade kaoset ska vi försöka ta tillvara de lyckliga stunder och de få glädjeämnen som finns. Följa valdebatterna och försök hitta pärlorna att glädas över för snart kommer bistrare tider. Efter valet följer ett kaos som förmodligen saknar motstycke i modern tid och som knappast kommer att göra en enda människa utöver Sverigedemokraterna lyckliga.

Sverige är fantastiskt

Sverige är ett fantastiskt land med demokratiska val vart fjärde år. Denna valfrihet innebär trots allt ett visst ansvar att verkligen följa både sitt hjärta och sin hjärna när man röstar. Valfriheten innebär att man kan rösta på i stort sett nästan vad som helst. Men med minsta seriositet och med minsta allvar för ett fortsatt bra liv krävs att människor väljer på ett seriöst sätt.

Sverigedemokraternas valmanifest

Här följer ett äldre, men inte gammalt eller inaktuellt, valmanifest från SD inför ett val för några år sedan. När man läser det så har till och med SD och SD:s anhängare förstått att ett manifest med denna ordalydelse knappast kunde ge en plats i riksdagen, så manifestet arbetades om och gjordes salongsfähigt för att falla läsarna och historielösa medborgare på läppen.

Guld och gröna skogar

Den svenska valrörelsen får ett löjes skimmer över sig när de olika partiledarna lovar guld och gröna skogar om bara väljarna låter dem sitta kvar vid köttgrytan. Här finns inga gränser för utfästelser och varje klarsynt väljare genomskådar dessa budgivningar som substanslösa.

Hur långt får det gå innan framträdande politiker utesluts?

De folkvalda politiker som verkar i Sverige ska visserligen på ett verklighetsnära sätt spegla den svenska befolkningen. Men frågan är om det verkligen skall finnas politiker som speglar de mest marginaliserade och de mest korttänkta? Som dessutom efter de mest vansinniga uttalanden har partiernas förtroende?

Politik – det omöjligas konst

Jag har nu följt partiledarutfrågningen så här långt och finner hur förbluffande lätt det är att ställa frågor som är näst intill omöjliga att besvara. Att sätta en partiledare på pottan förefaller inte vara det minsta svårt.

All makt åt polisen

Polismyndigheten är en myndighet med en dysfunktionell organisation som skapats på ett sätt som gör den näst intill omöjlig för det mesta polisarbetet. Myndigheten har kommit att bli en myndighet bestående av byråkrater, administratörer, all-vetare av olika slag, chefer och massor av olika större eller mindre enheter. Men blir det bättre av att polisen får mer makt?

Hur polisens överskottsinformation får och inte får användas

Om man frågar en polischef om hur de använder överskottsinformation, blir oftast det korrekta svaret att man inte använder sig av överskottsinformation. Så låt mig berätta utifrån min erfarenhet om hur polisen faktiskt använder överskottsinformation.

Vad ska jag rösta på om jag vill ha en effektivare, närvarande och bättre polis?

Efter att ha varit anställd 46 år hos polisen och 43 år av dessa som polis har jag många känslor för polisverksamheten. Polisjobbet har kanske inte varit ett kall men nästintill och den lön som erbjudits har inte varit furstlig. Polisjobbet har dock alltid varit fängslande till förbannelse och skapat ett engagemang som inte gått över för att jag gått i pension.

Är det förbjudet för poliser att göra egna bedömningar?

När något inträffar finns det fortfarande människor som larmar polisen trots att sannolikheten är stor att polisen tyvärr inte har någon patrull att skicka. Om de har någon patrull att skicka är risken stor att denna patrull tar larmet alltför bokstavligt.

Apropå dödsskjutningarna

Det känns lite som att ha öppnat Pandoras ask, när jag har fortsatt att gräva i polismyndighetens agerande och det visar sig att myndigheten ibland är en rent livsfarlig organisation som inte varken vill eller försöker förändra felaktiga beteenden hos en del poliser. De senaste åren har polisen skjutit minst 19 människor till döds.

Veckans värsta

Veckans värsta – polisens senaste skjutning

En sak som verkligen stör mig är polisernas skjutningar. Den man som sköts till döds nu senast sköts med minst tre skott, möjligen av tre poliser. Han hade Downs syndrom och befann sig enligt uppgift på en treårings nivå, vilket förmodligen framgick. Och han ska ha varit ”beväpnad” med en liten leksak i form av en plastpistol. Denna skjutning är årets mest groteska skjutning, i varje fall enligt mig. Och definitivt Veckans värsta.

Det finns metoder för att lösa den grova stölden

Tjuvar har stulit tre ovärderliga guldföremål i Strängnäs domkyrka, Kristina den äldres begravningskrona, riksäpplet och Karl IX:s begravningskrona. De ska med dessa föremål ha cyklat ner till ångbåtsbryggan där de fortsatt sin färd över Mälarens vatten i båt eller på vattenscooter. Därefter är de som uppslukade. Är det därmed ”det perfekta brottet”? Nej det är det inte, hävdar jag. Det finns metoder för att lösa det.

Vad hände egentligen när polisen ingrep?

Ibland blir jag så trött på mig själv. Jag tycker mig se konspirationer, konstruktioner och omskrivningar överallt. Jag har svårt att tycka att ett riktigt bra polisjobb är bra när det i slutändan uppstår orsak till helt egna tolkningar och funderingar som att ”det här är nog inte riktigt sant återgivet” eller ”det här är nog inte riktigt enligt lagar och paragrafer”.

Vi måste skydda våra demokratiska grundlagar

Nu har Sveriges medborgare genom olika undersökningar visat politikerna vad de tycker om dagens politik. Jag har svårt att tro att 20 procent av medborgarna fullt ut sympatiserar med Sverigedemokraterna. Jag tror att de olika undersökningarna mer speglar medborgarnas trötthet på de etablerade politikernas trams, käbbel och tjafs.