Fånge, intern eller intagen, men absolut inte klient Fånge, intern, intagen – vi i fängelse har kallats mycket genom åren. Men nu på senare tid har Kriminalvården börjat kalla oss för ”klienter”. Som om det skulle visa större förståelse för svårigheterna att vara inlåst. Jag tycker personligen att det bara blir värre.
Men finns det jobb då? Det är mycket som man undrar över. Eller kanske är det bara jag som inte fattar? Fast när jag frågar människorna, som är här i min närhet, så verkar de inte heller så mycket klokare. Ändå är det vanliga saker… Sånt som de pratar om varenda dag i TV och på radion.
Kirsebergsanstalten censurar musik Två fångar vid Kirsebergsanstalten har fått avslag på att inneha en CD-skiva av rappartisten Dr Dre. Skälet anges vara att det finns ett marijuanablad tryckt på skivan och omslaget, samt att dess musikaliska innehåll kan motverka rehabliteringen och normaliserar våldsanvändande.
Låstes in i en nerkissad cell I en cell fanns blod och stelnat snus på väggarna. Golvet var nersölat av spott och snus. Dessutom fanns en stor pöl med kiss i ena hörnan. Trots att vakterna såg cellens oacceptabla skick så låste de in mig där.
Ny rättegång för den romske mannen I oktober 2012 skrev jag om hur det skulle kunna gå när en nämndeman från Sverigedemokraterna skulle vara med och döma en åtalad romsk man. Här i fängelset har jag inga möjligheter att följa alla medier men det kan väl i alla hela jösse namn inte varit den enda kommentaren med farhågor om den saken?
Fångar straffas för svordom Genom åren har jag bevittnat många personer hamna på isoleringsavdelningen för att de sagt något som en viss vakt ansett olämpligt. Ofta har jag funderat över hur rimligt det är att ord kan medföra att en fånge riskerar att isoleras och även få ett förlängt straff.
Livstidsstraff då och nu Under tre dagar har vi på Para§raf berättat historien om Lekmanmorden 1854, då en förtvivlad far dödar sina tre barn. Han döms till döden, men får det omvandlat till livstid och friges efter 20 år. Om vi jämför hur han behandlades under sin tid på fästning och varför han frigavs, med vad som hade hänt honom nu 2014, blir resultatet skrämmande.
Det kunde ha varit värre I min första krönika från Kirseberg beskrev jag ett fängelse präglat av rättsvidrigheter och en bedrövlig allmän tillvaro. Även om det fortfarande finns en hel del problem, så kan jag nu efter ett par månader ändå ta ett par steg tillbaka och göra en mer objektiv bedömning. Och med lite andra glasögon på kan jag konstatera att det kunde ha varit värre.
Häktesfobi Vad människor är rädda för eller vad de tycker är obehagligt är föga förvånande väldigt individuellt. Det finns fler benämningar på fobier än vad det går att stava till. Till de allra vanligaste hör nog rädsla för djur och trånga mörka utrymmen. Jag har under de senaste åren utvecklat en ny fobi jag inte trodde fanns.
Svensk tortyr granskas I Sverige kan du sitta häktad på obestämd, obegränsad framtid. Om du som häktad bedöms kunna försvåra utredningen genom kontakt med omvärlden kan du beläggas med restriktioner. Fulla restriktioner innebär att du inte får ta emot besök eller umgås med andra intagna. Du har förbud mot tidningar, TV och radio. Och all post granskas av åklagaren.
En påse blandat Snart har det gått två månader av det nya året och det är väl inte så dumt? I vart fall inte för oss, som sitter i fängelse. I Ystadsanstalten, där jag sitter, finns tjejer från alla möjliga hörn av världen. Många har svåra händelser och erfarenheter i bagaget. Man behöver inte vara från länder där ”familjeheder” är avgörande för att ha blivit utsatt för våld. Det är vanligt överallt, inte minst i Sverige, och särskilt för kvinnor som saknar stabil bakgrund.
Välkommen Hem – Fragment från Kriminalvården Teater Fryshuset är aktuella med en ny föreställning på Stockholms Stadsteater. Under flera års tid har de besökt anstalter runt om i landet och träffat människor som tillbringat stora delar av sina liv innanför murarna. Resultatet blev en spännande föreställning med autentiska fängelseberättelser.
Förbjuden frukt Så var det slut på 2013. För egen del är väl inte sorgen så stor över den saken, än om det är lite konstigt att sitta och önska bort dagar i livet. När man kommit till min ålder kan det ju rimligen inte finnas så väldigt många kvar. I vilket fall som helst, tycker vi alla som är interner här på Ystadsfängelset, att 2014 är bättre än 2013, bortsett från att rätt många tycker att de närmast kommande årtalen är ännu bättre då…
Kirseberg – laglöshetens anstalt När denna krönika skrivs sitter jag på anstalten Kirsebergs mottagningsavdelning A5, sedan en dryg vecka tillbaka. Officiellt har jag nerklassifierats till lägre säkerhet, men det känns precis tvärtom, och då har jag under de senaste 14 åren ändå avtjäntat tid på tre fängelser med den högsta säkerheten: Kumla, Hall och Tidaholm.
Nu förflyttas jag till ett nytt fängelse Efter nästan sex år här på anstalten Tidaholm, är det nu dags för mig att flytta till en lägre säkerhetsnivå. Det är med visst vemod som jag lämnar den plats som varit mitt hem i över ett halvt decennium.
