Första dan på jobbet Året var 1964 och jag hade precis klarat polisskolan. Hade därefter placerats i en mindre stad för att tjänstgöra inom det polisdistriktet. Jag hade provat ut en uniform där knapparna glänste och pressvecken var knivskarpa. Uniformen satt som gjuten på min välbyggda smärta kropp (det här var för 20 kilo sedan). Ett nytt vitt koppel, med vidhängande lånad sabel, satt om midjan och upp över höger axel.
När Bill och Bull försökte sig på rån Poliser har ofta en egenhet att göra brottsutredningar alltför komplicerade. Allt är mestadels lika enkelt som det ser ut, oftast enklare. Det visar den här händelsen. Jag brukade själv säga ”att man kan inte nog underskatta de flesta banditer”.
En liten klick chefer med stora egon Under den senaste omorganisationen har jag upplevt det som att allt sker ovanför huvudet på Sveriges poliser. De tycks inte vara delaktiga i utvecklingen och verkar inte känna något engagemang. Det ser ut som om verksamheten har blivit en angelägenhet för de högsta cheferna på olika nivåer. Företrädesvis på riksplan och på regional nivå, där de sitter och spånar fram vad de vill ha och vad de tror. De borde vara styrda av regeringens regleringsbrev men tycks inte ens känna till det.
Min vän friges efter 34 år Leif Axmyr fick sitt livstidsstraff omvandlat till 51 år. Enligt 2/3 regeln friges han i juni efter 34 år i fängsligt förvar. Men Leif är inte bara en dömd brottsling, han är även min vän.
Ungdomsbrottslighet – ett olösligt problem? Just nu tävlar riksdagspartierna om vilket parti som vill ha hårdas straff mot ungdomar som kastar sten på utryckningsfordon. Det här har debatterats i många år och nu har det blossat upp igen. Alltså inget nytt, samtidigt som det blir allt värre. Men visst går det att göra något åt det.
Psyksjuk fånge utsätts för livsfara Antalet intagna i fängelse som har grava psykiska problem har ökat de senaste åren. Detta får till följd att fångar tvingas hantera dessa sjuka medintagna, något som skapar irritation och oro, som i sin tur kan leda till att den psyksjuke råkar ut för våldsamheter.
Dags för mentalvård? Tonårsgrabbar i flock kan alltför ofta bete sig som mentalt störda djur. Hormonerna rusar omkring i kroppen och efter några öl kan de fara fram som vilda elefanter. Det får vi leva med. Men när vuxna män agerar på liknande sätt, vad gör vi då? Ett aktuellt rättsfall aktualiserar frågan. Kan sluten rättspsykiatrisk vård vara en lösning?
Förvanskar polischefer rapporterna? I flera områden i polisens östra region har kriminella nätverk brett ut sig och tagit allt större makt. Det är inget unikt. Det finns områden med betydligt större problem runt om i landet. I östra regionen, läs Eskilstuna, är dock flera av problemen av den arten att de inte kräver några gigantiska polisinsatser för att komma tillrätta med. Fortfarande är problemet hanterbart och det är som alltid lättare att vidta åtgärder innan problemen blivit allt för stora eller för omfattande.
Brottslig likgiltighet Om det gick att räkna fram antalet personer som haft stora problem med Comhem, Telia och Coop Online, för att nämna några företag, så handlar det sannolikt om några miljoner. Det är vardag med leveranser som inte fungerar och utlovade åtgärder som inte åtgärdas. Och att ringa eller mejla och bråka om felen framstår efter ett tag som meningslöst. Men det finns en lösning.
Det handlar om ynkedom Återigen avslöjas hur förmögna svenskar försökt slippa betala skatt. Den här gången via de så kallade Panama-papperen. Det handlar om dem som anser att de inte ska vara med och betala för vägar, lekparker, sjukvård, skolgång för de små och en värdig ålderdom för de gamla. Det handlar om dem som ser ord som solidaritet som en svordom. Det handlar om ynkedom.
Har rikspolischefen nått vägs ände? Dan Eliasson utnämndes förmodligen inte till rikspolischef för sin duglighet, utan troligen beroende på sin formbarhet och för att han lovade att polisens omorganisation rymdes inom befintlig budget. Dessutom kanske det behövdes en polischef som inte var alltför petig med detaljer, personalfrågor och bestämmelser.
Gode män och onda män Tänk vad några fega tjänstemän kan ställa till det för alla de goda män som gör ett fantastiskt arbete som just goda män. Överförmyndarna framstår som allt annat än goda män när man får reda på hur de resonerar när de upptäcker att en god man försnillat miljoner för en människa som pådyvlats en god man för att få hjälp att sköta sin ekonomi. Ibland dessutom skuldsatt sin huvudman.
Förbannade statyer Statyer kan ses som harmlösa beläten från det förgångna, men även till synes helt oskyldiga konstverk har eller har haft förmågan att göra den så kallade allmänheten arg. Här är några av de statyer som skapat folkstormar och indignation.
Varför är de inte rasister? Bilden ovan visar tjurkalvarna som går och betar nedanför mitt kontorsfönster. När de vuxit och ätit upp sig går de till slakt. Och nästa gäng anländer. Några är svarta, andra bruna och återigen andra är brunvitfläckiga. De är som tonårskillar i allmänhet, gruffar och stångas. Men de är uppenbarligen inte rasister.
Ett krav – inte en önskelista Till min stora sorg och bedrövelse tog jag mig tid att lyssna på en intervju med rikspolischef Dan Eliasson. Där fick han bemöta oroliga, frustrerade och förbannade poliser. Jag blev själv både sorgsen och bedrövad över Eliassons inkompetens och inställning. Han tycktes inte/ville inte förstå den kris som svensk polis står inför.
