Så var det poliskris igen! Det är inte så att jag sitter här på läktaren och ler skadeglatt, muttrande ”vad var det jag sa”. Jag kan heller inte påstå att det var bättre förr. Det är snarare så att historien upprepar sig. Kris inom polisen är inget nytt, symtomen har varierat men sjukan är densamma. Jag tror att man kan identifiera sjukan genom att ta utgångspunkt i genomförandet av den nya organisation som nu etableras.
Knarklangning vid förskola på dagtid Vid en förskola i Malmö pågår knarklangning för fullt. En del föräldrar har hotats när de ska hämta sina barn. Det är att observera att det alltså sker på dagtid. Det här har pågått en längre tid, så nu har man till slut ”löst problemet” genom att föräldrarna hämtar sina barn i en park en bit därifrån. Finns det inte längre poliser i Malmö?
Felaktiga brottmålsdomar är rättsstatens Akilleshäl – en genomgång av 2 078 resningsansökningar Ska den svenska lagstiftaren samla sina krafter framstår frågan om resning i brottmål som den i nuläget allra mest angelägna, hävdar forskaren Moa Lidén i den här mycket läsvärda artikeln. Många har hävdat att det är allt för svårt att få resning när en dom är tveksam, eller till och med uppenbart fel. Den här genomgången av 2 078 resningsansökningar bekräftar den uppfattningen.
Kommer Götblad att klara sig även den här gången? Till mångas förvåning klarade sig polischefen Carin Götblad efter att hon ljugit i Högsta domstolen i det så kallade Gotlandsärendet. Då var hon länspolischef i Stockholm och argumentet för att hon inte skulle avskedas den gången, var att hon inte hade avlagt någon vittnesed. Kommer hon även att klara sig den här gången?
– Har du pratat om det här i media är du död. När Lena Tysk tillsattes som chef för polisområde Västmanland den 1 juni i år, sa hon: ”För mig är det angeläget att skapa stabilitet och trygghet och ha en långsiktighet i min roll som polisområdeschef i Västmanland”. Fyra månader senare har alla de vackra löftena tillsammans med en tunn polityr runnit av henne.
Var livstid för mordet på Lotta rätt? Martin Jonsson hade misshandlat Lotta tidigare. Gång på gång. Den här gången slog han ihjäl henne. Han slog och sparkade i tio minuter. Vissa tecken tyder på att han gjorde en paus någon gång under dessa tio minuter, för att sedan fortsätta att slå och sparka på den näst intill medvetslösa Lotta när hon redan låg blodig på golvet. Men var det rätt och riktigt att döma honom till livstids fängelse?
Snömos, skitprat och distanserande Av en händelse kom jag att läsa om Östersundspolisen och deras gigantiska problem med den nya polisorganisationen. Det visade sig att vid ett brådskande jobb bara något kvarter från polisstation i Östersund så skickades en radiobil från Bräcke trots att det fanns tre lediga bilpatruller i Östersunds polishus. Det handlade visserligen bara om 71 kilometer och en timmas körtid men det fanns alltså tre patruller på något hundratal meters avstånd.
Oskyldigt dömda? Den nya podserie som Spår nu är inne på, Raggarmordet, för oss tillbaka till 1980-talet. Jan Guillou lyckades i en serie TV-program i SVT visa att Keith Cederholm blivit oskyldigt dömd för bland annat mord och mordbrand. Det var då något sensationellt att ett justitiemord begåtts i Sverige. Vi levde i den naiva tron att något sådant inte kunde vara möjligt i vårt land. Hur vanligt är det då att oskyldiga döms i svenska domstolar?
Varför ska man kosta på sig att gå polisskolan? Idag får en blivande polis själv bekosta sina studier för att bli polis. Eftersom utbildningen omfattar flera år kostar den därefter. Det blir således en ordentlig studieskuld som skall betalas med en medioker polislön. Vad ger då en polisutbildning efter godkänd avslutning? Du får ett jobb som alla andra har synpunkter på och kan bättre.
Glömda mord och andra försvunna brott Mördare, spioner, tjuvar, smugglare och mordbrännare finns det gott om i Stockholms många gånger mörka historia. Några av dem blev rikskändisar, andra blänkte till i någon notis för att sedan för alltid försvinna ur det allmänna medvetandet. Para§rafs medarbetare Petter Inedahl har kommit ut med en ny bok. Den här gången om glömda mord och andra försvunna brott.
Jag hade fel – det var ännu värre Beslut från olika myndigheter som inte klargör på vilka grunder beslutet har fattats, är ett otyg. Ricard Nilsson redogjorde för ett sånt fall i sin krönika i måndags. Tyvärr var det inte en engångsföreteelse. Ett beslut som inte motiveras klart och tydligt, är i princip omöjligt att överklaga. Det ger utrymme för godtycklighet och är därmed inte värdigt en rättsstat. Och detta godtycke präglar svensk kriminalvård ända upp till Justitiedepartementet och regeringen.
Från att vara misstänkt till friande eller fällande dom När domstolarna kommer med vitt skilda domar brukar det ibland orsaka debatt. Det kan handla om en tveksam bevisvärdering som en hovrätt eller Högsta domstolen måste justera. Men skillnaden i domar behöver dock inte vara så stor, även små skillnader kan vara avgörande. Det kan synas knepigt att gå från till exempel 18 års fängelse, i tingsrätten, till ett totalt friande i hovrätten men det behöver inte betyda att det måste föreligga en så väldigt stor skillnad.
Informatörer lever farligt Unga människor som mot betalning luras att göra saker polisen inte får göra, eller en nödvändighet i kampen mot organiserad brottslighet? Åsikterna går isär om polisens användning av privatpersoner som informatörer.
Övervakare fick sparken för att ha hjälpt en fånge En fånge som fått fast anställning under sin frigång från anstalt, hade inte råd med busskort och kunde därför inte påbörja sitt nya jobb. Kriminalvården vägrade bidra med tillfällig ekonomisk hjälp. Den intagnes lekmannaövervakare gav då sin klient ett mindre lån. När detta kom till Kriminalvårdens kännedom så fick lekmannaövervakaren sparken.
Det handlar om rättssäkerhet Hur använder polisen informatörer och infiltratörer? Och hur påverkar det rättssäkerheten? Det är vad det ska handla om när Internationella Juristkommissionen anordnar ett panelsamtal nu på måndag.
