Schack-spelaren

Att man ska bli kidnappad är inte det första man kommer att tänka på då man just är i begrepp att bege sig till jobbet en helt vanlig vardagsmorgon. Kidnapping är ju bara någonting som sker med andra och i andra länder eller något man läser om eller ser på TV. Trots den nästan obefintliga risken att bli utsatt för en så kränkande handling, ett så grovt brott så var detta just vad som hände SIBAS VD Fabian Bengtsson den 17 januari 2005. Begreppet ”I Fabians Värld” fick plötsligt en helt ny innebörd, inte bara för Fabian själv utan för alla hans nära och kära, arbetskamrater och även de poliser som sätts till att utreda brottet. Men det var inte Fabian som VD för SIBA, eller den unge framgångsrike göteborgaren och företagsledaren, som gjorde att han lyckades överleva hela händelsen – det var Fabian Bengtsson som person och tillsammans med en illa planerad och mycket klumpigt genomförd kidnapping som gav Fabian kraft att behålla huvudet kallt under hela tiden han var i fångenskap. Fabian agerade mycket kallt och även heroiskt då han hela tiden lyckades ”lämna spår” efter sig i form av hårstrån instoppat mellan kuddar i en soffa med mera i syfte att ge bevis i den efterkommande polisutredningen.

Förortshat

Om man säger Tensta, Rinkeby, Hjulsta, Hammarkullen, Rosengård, Gottsunda, Bäckby med flera så brukar folk rynka på näsan och sätta dessa områden i sammanhang med segregation, överbefolkning, getto samt hög kriminalitet. Vem vill bo i ett område som tillhört 60-talets så kallade miljonprogram? Samtidigt som vi ser ner på dessa förorter med närapå förakt så vill vi inte erkänna vår syn på människor som flytt till vårt land. Ingen vill väl kallas för rasist?  Johanna Langhorst har gjort en djupdykning i hur svenskar ser på förorterna och miljonprogrammen. Hon har själv 17 års erfarenhet av att ha bott i Tensta, som hon med sorg i sinnet fick flytta ifrån.