Från polis till knarklangare Poliser landet över spelar ständigt olika roller i yrkesrollen polis. Ibland är vi den förmanande föräldern eller en tröstande medmänniska. Ofta är vi en samtalskontakt, en medlare, en sjukvårdare, en barnskötare, eller bara en sur jäkel med bötesblocket i handen.
Hen sparkade hen i magen Är det oväsentlig om den som tog emot sparkarna är en kvinna eller en man? Kanske en gravid kvinna? Naturligtvis inte. Men med det nysvenska ordet "hen" blir det en väl förborgad hemlighet. Trots det ska hen nu ersätta han och hon, hävdar vissa. Mer fel än så kan det knappast bli.
Välkommen Hem – Fragment från Kriminalvården Teater Fryshuset är aktuella med en ny föreställning på Stockholms Stadsteater. Under flera års tid har de besökt anstalter runt om i landet och träffat människor som tillbringat stora delar av sina liv innanför murarna. Resultatet blev en spännande föreställning med autentiska fängelseberättelser.
Kvinnor som hatar kvinnor i feminismens namn Belinda Olsson med SVT-programmet Fittstim – Min kamp, är vår tids Pandora. Hon som fick liv av Zeus, skönhet av Afrodite, musikalitet av Apollon och nyfikenheten av Hera. Av Hermes, gudarnas budbärare, fick Pandora en ask som hon aldrig fick öppna, vilket fyllde henne med nyfikenhet. Likt Pandora kunde Belinda inte stilla sin nyfikenhet utan öppnade asken.
Patrik & Börges podcast – avsnitt 16 I det 16:e avsnittet av Patrik [&] Börge pod träffar de professorn i kriminologi, Jerzy Sarnecki som under många år synts och hörts mycket i media när det gäller frågor kring brott och straff. De pratar om honom som person, de pratar om brott och straff och om livsavgörande händelser, så kallade "turning points". Hoppas ni tycker att det är intressant.
Är du avlyssnad? Jag menar inte det gamla vanliga med FRA i samarbete med CIA eller liknande. Utan att den svenska polisen kan avlyssna vad du säger på telefon eller i en buggad lägenhet. I december kom regeringens rapport till riksdagen om "användningen av vissa hemliga tvångsmedel". Den blev inte speciellt uppmärksammad. Det borde den ha blivit.
Förbjuden frukt Så var det slut på 2013. För egen del är väl inte sorgen så stor över den saken, än om det är lite konstigt att sitta och önska bort dagar i livet. När man kommit till min ålder kan det ju rimligen inte finnas så väldigt många kvar. I vilket fall som helst, tycker vi alla som är interner här på Ystadsfängelset, att 2014 är bättre än 2013, bortsett från att rätt många tycker att de närmast kommande årtalen är ännu bättre då…
Kirseberg – laglöshetens anstalt När denna krönika skrivs sitter jag på anstalten Kirsebergs mottagningsavdelning A5, sedan en dryg vecka tillbaka. Officiellt har jag nerklassifierats till lägre säkerhet, men det känns precis tvärtom, och då har jag under de senaste 14 åren ändå avtjäntat tid på tre fängelser med den högsta säkerheten: Kumla, Hall och Tidaholm.
Schack-spelaren Att man ska bli kidnappad är inte det första man kommer att tänka på då man just är i begrepp att bege sig till jobbet en helt vanlig vardagsmorgon. Kidnapping är ju bara någonting som sker med andra och i andra länder eller något man läser om eller ser på TV. Trots den nästan obefintliga risken att bli utsatt för en så kränkande handling, ett så grovt brott så var detta just vad som hände SIBAS VD Fabian Bengtsson den 17 januari 2005. Begreppet ”I Fabians Värld” fick plötsligt en helt ny innebörd, inte bara för Fabian själv utan för alla hans nära och kära, arbetskamrater och även de poliser som sätts till att utreda brottet. Men det var inte Fabian som VD för SIBA, eller den unge framgångsrike göteborgaren och företagsledaren, som gjorde att han lyckades överleva hela händelsen – det var Fabian Bengtsson som person och tillsammans med en illa planerad och mycket klumpigt genomförd kidnapping som gav Fabian kraft att behålla huvudet kallt under hela tiden han var i fångenskap. Fabian agerade mycket kallt och även heroiskt då han hela tiden lyckades ”lämna spår” efter sig i form av hårstrån instoppat mellan kuddar i en soffa med mera i syfte att ge bevis i den efterkommande polisutredningen.
Förortshat Om man säger Tensta, Rinkeby, Hjulsta, Hammarkullen, Rosengård, Gottsunda, Bäckby med flera så brukar folk rynka på näsan och sätta dessa områden i sammanhang med segregation, överbefolkning, getto samt hög kriminalitet. Vem vill bo i ett område som tillhört 60-talets så kallade miljonprogram? Samtidigt som vi ser ner på dessa förorter med närapå förakt så vill vi inte erkänna vår syn på människor som flytt till vårt land. Ingen vill väl kallas för rasist? Johanna Langhorst har gjort en djupdykning i hur svenskar ser på förorterna och miljonprogrammen. Hon har själv 17 års erfarenhet av att ha bott i Tensta, som hon med sorg i sinnet fick flytta ifrån.
Patrik & Börges podcast – avsnitt 15 I det femtonde avsnittet pratar Patrik [&] Börge om våld. Med dem i studion finns Sören Sanz som är verksamhetsansvarig på Södersjukhusets akutavdelning i Stockholm, och leder även SÖS-antivåldsgrupp. Sören har lång erfarenhet och har sett våldets konsekvenser. ]Vad är våld? Hur ser våldet ut? Varför brukar man våld och hur känslig är egentligen vår kropp? Lyssna på ett intressant samtal kring dessa frågor och mer!
Domare som hatar Under senare tid har jag vid några tillfällen fört på tal problemet med nämndemän som uttalar sig i generaliserande negativa ordalag om vissa folkgrupper, människor med viss hudfärg eller tillhörandes vissa religiösa samfund. Principproblemet är det samma för juristdomare men det har inte aktualiserats i praktiken.
Värt att lyssna på Nu på onsdag den 8 januari håller Dan Josefsson föredrag på Stadsbiblioteket, Sveavägen 73 i Stockholm. Det handlar om hans research och wallraffande när han skrev boken Mannen som slutade ljuga. Ta chansen att komma dit och lyssna. Det börjar 18.30 men kom i tid för lokalen klarar bara 300 personer.
Juridisk årskrönika 2013 2013 var återigen ett år då juridiken präglade mycket av den allmänna debatten, där centrala juridiska värden och begrepp missförstods och felrapporterades och där jurister plötsligt spelade mediala huvudroller, på gott och ont. (Ja, jag tänker på Lambertz, men även andra.)
Vem bryr sig? Det brukar inte vara lätt att slå mig med häpnad. Inte när det gäller rättsväsendets göranden och låtanden, menar jag. Tyvärr har jag sett många häpnadsväckande turer på alldeles för nära håll för att bli förvånad, men ingenting jag har sett har ändå varit i närheten av vad som beskrivs i Dan Josefssons bok ”Mannen som slutade ljuga”.