Näthataren Scheins ständiga lögner Näthatare som Desirée A Schein utmärks av att de förnekar vad de sagt. Och när de skriver hatiskt under signatur förnekar de att de har skrivit skiten. Men allt går inte att förneka i ett liv av lögner.
Fångadvokater På landets anstalter har många intagnas rättssäkerhet blivit beroende av de så kallade fångadvokaterna, alltså en juridisk kunnig medfånge som kan strida mot Kriminalvården med pennans hjälp.
Privata fängelser – javisst Visst kan vi pröva på det här med fängelser i privatägd form, eller i varje fall styrda av privata företag. Men bara under vissa klara tydliga förutsättningar. Det kan rimligen inte bli sämre än vad det är idag.
Dags att ändra rättegångssystemet? I stora delar av världen har man inte vårt system med en åklagare som har dubbla roller som objektiv förundersökningsledare och därefter part i målet. Har Quick-fallen kanske rest frågan om vi borde ändra rättegångssystemet?
Gott om bevis och indicier Av Gubb Jan Stigson I fall efter fall har Thomas Quick pekat ut mordplatser och angett detaljer som han inte borde ha haft kännedom om utan att ha varit gärningsman. Och den pågående resningsprocessen har stora avgörande brister, vilket jag här kommer att påvisa.
Nämndemän i gungning Den senaste tidens upptäckter av jäviga nämndemän har åter väckt debatten om nämndemännens vara eller inte vara. Men om nu dessa drygt 8 600 personer ska bort, vad ska vi ha istället?
70 fel och brister i Råstams bok Gubb Jan Stigson redovisar här i en debattartikel 70 fel och brister som han hävdar att han funnit i Hannes Råstams bok. Det är en del punkter där han menar att det får direkta följder för olika fall, och andra där han påvisar brister i researcharbetet och faktakontrollen.
Pelle Svensson borde vara glad att slippa åtal Av Gubb Jan Stigson Gubb Jan Stigson bemöter här Pelle Svenssons debattartikel som vi publicerade för några dagar sedan. Stigson hävdar bland annat att fel i Svenssons "rättsutredning" sedan återkommer i såväl andra medier som i den pågående resningsprocessen.
Vårt rättsväsende klarar av att rätta till alla fel Av Pelle Svensson Det har nu gått några veckor sedan jag lät publicera min syn på det jag vill kalla Quickeländet. Mycket har hänt under den tid som gått.
Kan man skylla på varandra? Av Mattias Edvardsson 18-åriga Julia hade 300 meter till macken. Hon gick för att köpa bröd men kom aldrig tillbaka. Inte förrän åtta år senare skulle två män ställas inför rätta för mordet.
Myterna i dramat Thomas Quick Vad är myter och lösa antaganden i Quick-fallen? Hur gick förhören till? Vad kom fram i rättegångarna? Och inte minst, vad bestod stödbevisningen av? Här publiceras samtliga domar som bilagor.
Samhällsnyttiga svartjobb Svartjobben kostar samhället 66 miljarder, hävdar Skatteverket. Onekligen mycket pengar: 66 000 000 000 kronor. Men är det en "kostnad" för samhället? Är det inte tvärtom så att en stor del av dessa svarta miljarder är bra för Sverige – och för skattebetalarna?
Frisk men inlåst Quick-ärendet har rest frågan om vad som händer på landets rättspsykiatriska kliniker. Här beskriver en patient hur det kan gå till. Sedan fem år tillbaka anser sjukhusledningen att han är frisk och därför medicineras och behandlas han inte.
I verkligheten finns inga monster Av Mattias Edvardsson I sagans värld är det onda skilt från det goda lika tydligt som svart skiljer sig från vitt. I verkligheten är det förstås inte så. Ondskan bor granne med det goda i varje människas bröst och när vi utmålar medmänniskor som monster är det väl inte sällan för att skydda oss själva från just denna insikt.
Bra snutar eller dåliga jurister? – Det finns många poliser men få bra snutar, säger Tage Åström.Han är en erfaren kriminalare, blev kommissarie vid relativt unga år och ledare för SSI, Stockholmspolisen Speciella Insatsstyrka. Sedan hamnade han i onåd när kriminella försökte sätta åt honom och sa upp sig.
