Finns det ett rasistiskt nätverk inom polisen? Om en enskild polisman har tid att sitta och göra ett register över romer, däribland många barn, som DN nu avslöjat så ska hen naturligtvis avskedas. Men hur skulle en ensam polis kunnat hålla reda på romer i såväl Skåne som i andra delar av landet, så att det till slut blev ett register på över fyra tusen personer?
När stoltheten över mitt hemland krackelerar De senaste dagarna har vi kunnat läsa om hur Sverige öppnar gränserna för flyende syrier och erbjuder dem permanent uppehållstillstånd. När människor flyr från inbördeskrig, där regimen använder kemiska vapen mot civila och barnfamiljer, välkomnas de till fria och demokratiska Sverige med öppna armar.
Vem kan man lita på? Vem är det egentligen som skall granska SÄPO och dess verksamhet? Kan man granska polisroteln som skall vaka över rikets säkerhet utan att det äventyrar densamma? Knappast om du frågar SÄPO själva. Själv är jag inte riktigt säker.
Polisens kåranda får inte gå ut över allmänheten För två veckor sedan publicera polismannen Martin Marmgren en text på sin blogg om dödsskjutningen i Husby, där en pensionär som viftade med en kniv blev skjuten i huvudet av polisen. Martin var kritisk till att det skulle behöva hända. Att en polis kritiserade polisers agerande fick uppmärksamhet i de flesta riksmedier. I sin första krönika för Para§raf förklarar Martin varför han skrev om händelsen.
Öppet brev till justitieminister Beatrice Ask från statsåklagare Nils-Eric Schultz Du och jag är förmodligen överens om att någon farligare sysselsättning än att vara informatör åt polisen inte finns. De har inga skyddsombud, inga fackliga företrädare och yrkesinspektionen känner inte till deras existens. De verkar ensamma inne i de farligaste kriminella miljöer vi har i landet. Om de avslöjas i dessa gäng behandlas de som förrädare. Polisens uppgift är att skydda medborgarna – inte att utsätta dem för livsfara.
Kommer Quick/Bergwall-cirkusen att sopas under mattan? Så går då historien med Quick/Bergwall in i nästa skede. Det som har hänt ska utredas. Men kommer det att bli någon egentlig utredning av alltihop, eller kommer man att sopa centrala frågor under mattan? Och hur länge är det rimligt att Bergwall är kvar på rättspsyket i Säter?
Jag blev brottsmisstänkt Att vara misstänkt för brott kan hända vem som helst. En misstanke är trots allt just bara en misstanke, till att börja med. En utredning skall sedan utröna om det finns tillräcklig grund för ett åtal. Hur många gånger har jag inte suttit där själv och delgivit någon misstanke om brott? Jag minns inte.
Mord eller självförsvar? I mars månad kablades nyheten ut om att en mycket välrenommerad guldsmed hade avlidit i sitt hem till följd av ett rånförsök. Ett mord hade begåtts hette det. Men rättegången beträffande guldsmeden som tillsammans med sin fru frihetsberövades i sitt hem, ställer frågan om nödvärnsrätt på sin spets.
Desperata åklagare I det stora kokainmålet agerar åklagarna, och framförallt huvudåklagaren Karin Bergstrand, alltmer desperat. I häktningsförhandlingen avseende Jonas Falk, försvarade hon den hårda isoleringen av Falk genom att misstänkliggöra Falks försvarare för att ha försökt smuggla in mobiltelefoner till Falk. En ljudfil med Jonas Falks anförande bifogas artikeln.
Måste det stora kokainmålet avbrytas och tas om? I det pågående stora kokainmålet har advokat Solveig Sörlien begärt att den spanska förundersökningen mot Jonas Falk om skattebrott med mera, ska införas i den svenska utredningen, för att hennes klient därmed ska kunna få en rättvis rättegång. Går det igenom måste rimligen den pågående rättegången göra ett uppehåll på uppemot ett år. Kanske måste alltihop tas om från början.
Dags att bojkotta amerikanska varor? USA och CIA uppträder allt mer som om de var några slags übermensch enligt gammal tysk modell. Nu senast avslöjades att de avlyssnat EU-högkvarteret i Bryssel. Och när någon amerikansk tjänsteman med integritet och rättspatos avslöjar vad som pågår, jagar de honom som en fredlös runt världen.
Oseriöst av Dagens Nyheter Det klagas ofta på kvällstidningarna. Och då inte minst på rubrikerna. Braskande rubriker som inte har bäring i artiklarna och liknande. Men frågan är om inte Dagens Nyheter alltmer börjat ta efter kvällstidningarna när det gäller rubriker och ingresser.
Christer van der Kwast ifrågasätter ”justitieministerns förutfattade mening” Har Sverige en justitieminister som förlorat fotfästet beträffande fallet Quick (numera Bergwall)? Frågan kan med fog ställas efter lördagsintervjun med justitieminister Beatrice Ask den 1 juni i Sveriges Radio där hon menade att domarna mot Bergwall är en rättsskandal och att det är viktigt att granska varför det blev så fel.
Förvirring i rättssalen Återigen en dag i säkerhetssalen i Stockholm för att bevaka det stora kokainmålet. Och återigen alla dessa frågor, som inte blir besvarade. Men nu har rättens ordförande, hovrättsrådet Niklas Wågnert, fått nog och kräver att frågorna från försvaret angående bevisningen, besvaras från åklagarsidan. En ljudfil bifogas artikeln.
Trettonde gången gillt Man brukar tala om tredje gången gillt. För Leif Axmyr blev det trettonde gången gillt när han i måndags för andra gången fick sitt livstidsstraff tidsbestämt av Örebro tingsrätt.
