Håller vi på att avskaffa vår historia? Den 15:e juni rapporterade SVT om ett upprop med krav på att avlägsna statyer av Carl von Linné, med anklagelser om att hans klassifikationssystem lade grunden till rasism som enda argument. Skapare av uppropet är Becks Malke. Drygt 1 600 hade då skrivit under, i skrivande stund drygt 1 800. Det tycker jag är att gå för långt. Är det en copycat-effekt?
Därför kallar jag SD fascistiskt Jag brukar säga att SD är ett fascistiskt parti, men en del vänder sig mot att man använder sig av olika “etiketter”, särskilt då fascism- eller rasism-etiketter. Att det förstör debatten och bara är en form av påhopp.
Det börjar bli svårt att stå raklång Jag kan säga det direkt. Jag har inte gillat någon av Michael Pålssons två senaste krönikor på Paragraf särskilt mycket. Den första som var ett försök till försvar av Alexander Bard tyckte jag något bättre om. Han menade där att det var alldeles för enkelt att avfärda Bard som rasist när det kanske snarare handlade om någon sorts extremliberal hållning där den enskilda individen helt och hållet påstås styra över sitt eget liv.
Tyckandets villkor Lyssnade på P1-morgon för nån dag sen och reagerade på ett inslag om en bok, med en författare. Skrev och frågade utifrån vad de valde vilka böcker de skulle promota och Ojj, vilken öm tå jag råkade trampa på.
Black lives matter – men… Fallet med den afroamerikanske mannen George Floyds dödsfall den 25 maj 2020 på grund av polisiärt övervåld, utlöste som bekant en i västvärlden stor proteströrelse under namnet ”Black Lives Matter”. Fullt berättigat. Systematisk rasism och poliser som begår grova övertramp, oavsett vem som drabbas, förtjänar definitivt att vi reagerar och fredligt protesterar.
Varför dessa dimridåer? Så har då återigen en människa dödats av polisen. Rätt eller fel? Inte vet jag men jag blir varje gång lika störd eftersom så mycket höljs i dunkel. Det framstår som om polisen försöker dölja något.
Ungdomens förförare Vems röst är det vi hör bakom orden? Vems hand håller i pennan? Detta eftertänksamma, lätt ironiska och nästan illusionslösa tonfall, vems är det? Det är till en början inte helt lätt att avgöra. Att det är en dagbok, skriven av man som till vardags är författare, råder det däremot ingen tvekan om.
Andreas Magnusson är extremt snygg Jag tänkte försöka mig på ett litet marknadsföringstrick som jag kan ha nytta av i framtiden. Glöm gärna av var du läste det först och vem som sa det: "Andreas Magnusson har kanske inte alltid rätt i alla frågor men han är extremt snygg".
Till försvar av Alexander Bard Jag vet inte hur det ser ut i Alexander Bards hjärna och hur synapserna kopplar när han drar på med sina sällan särskilt älskvärda kommentarer på Twitter eller annan media. Som när han i förra veckan, mitt i vågen av protester mot polisvåld som drabbar svarta under parollen ”Black Lives Matter”, drog till med följande, sällsynt tondöva uttalande, på Twitter:
När polisen kör upp en batong i anus En misstänkt person fick vid ett ingripande en batong uppkörd i anus av en polis. Nu frias polisen. Ansvarig åklagare har beslutat att lägga ner förundersökningen om misshandel alternativt tjänstefel, med hänvisning till att våldet som den misstänkte personen utsattes för var försvarligt eller en olyckshändelse.
Det här med att skydda sig… Egentligen borde man inte bli förvånad. Inte ens när forskare på hög nivå har olika uppfattningar. Nu fortgår debatten om munskydd i en omfattning att man, eller åtminstone jag, börjar fundera på vilken relation det finns mellan munskyddsföre-språkarna och munskyddstillverkarna.
Har du rätt att tycka något om den här texten? Jag har fått nog av ilskan i sociala medier. Nu när jag säger det kommer en del att bli arga. Det är nämligen sådan logiken ser ut. Jag har enligt denna logik inte rätt att tycka något om samtalsklimatet eftersom jag är privilegierad genom kön, ålder och hudfärg.
Tappa inte tron på det svenska rättssamhället Förväntningarna var stora och när presskonferensen började den 10 juni 2020 klockan 09.30 var spänningen på topp. Äntligen skulle vi, jag och hela världen, få reda på vad som hände för 34 år sedan, den 28 februari 1986 då Olof Palme sköts till döds.
Vemodet är inte längre min vän Irisar av en färg djupare blå än ett helt Medelhav med fyra isbitar från en eskimås frysfack, och pupillerna stora, svarta som kol från Svalbard. Ögonspel. Fransar som rör sig sakta, avvaktande. Glöm inte att det är det svarta i ögat som ser! skrev en vän till mig för längesedan.
Du är inte normal En vinterdag i mars år 2017 när den molniga himlen påminde om en tidig vår blev jag gripen av polisen. Han drog i mitt svarta hår, knuffade mig upp mot en vägg och påstod att jag inte var ”normal.” Idag känns denna historia mer aktuell för Black Lives Matter.
